- Adelabladet
- Träffar: 1970
Framtiden inom vård och omsorg: personnära och förebyggande
I början av hösten 2019 klubbade regeringen igenom en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om en omställning av den svenska sjuk- och hälsovården. Detta innebär en satsning på 2,4 miljarder kronor för att göra vården mer personnära, tillgänglig och förebyggande.
Vad innebär personnära i det här fallet? Jo, att vården ska utgå från individen och individens rätt till hälsa. Dessutom ska man se till vad en viss individ har för förmågor och hur dessa bäst aktiveras. Det omfattar bland annat att göra kommunikationen med vården enklare, involvera patienten i beslut om till exempel behandling och ge stöd till egenvård. I stort handlar det om att ställa om från ett institutionellt synsätt till ett fokus på personliga förutsättningar.
Framtida prioriteringar för en god och nära vård
1. Rätt kompetens i hälso- och sjukvården
2. Ökad tillgänglighet till vård (närhet, öppettider, digital tillgänglighet ... )
3. Stopp för den ökande psykiska ohälsan
4. Snabbare digitalisering
En av de institutioner som i samarbete med Socialstyrelsen genomför denna omställning är Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO är en statlig myndighet som granskar Sveriges vård och omsorg, och målet med deras arbete är att vi ska ha en vård och omsorg som är säker, lagenlig och av hög kvalitet. I början av december släppte IVO en rapport om hur de framöver ska bidra till den pågående omställningen av svensk hälso- och sjukvård. IVO menar att omställningen har potential att skapa nya möjligheter, men att det även kan uppstå nya risker för patienter och brukare.
”Den påbörjade omställningen till god och nära vård är komplex och omfattande. Det är en förändring av historiska mått, som kommer att ske parallellt med starka påfrestningar på vården gällande bl. a. kompetensförsörjning, demografi och finansiering.”
ur ”Rapport - IVO:s bidrag till omställningen i vården”
Just nu läggs grunden inom våra statliga institutioner för hur denna omställning av vården ska ske. Omställningen kommer att kräva ett nära samarbete mellan ett stort antal aktörer: politiker, utbildningsinstitut, forskare och vårdpersonal måste gemensamt arbeta för en långsiktig förändring. Bland annat kommer det att behövas en anpassning och modernisering av existerande lagar och regler, och personalen inom vård och omsorg kommer att få arbeta med nya rutiner och tillvägagångssätt. Det behövs även en vidareutveckling av den digitala vården, liksom ekonomiska resurser för att genomföra detta.
Adelabladet fortsätter under 2020 att ge våra läsare regelbundna uppdateringar gällande den svenska vårdens framtid.
Vad innebär personnära i det här fallet? Jo, att vården ska utgå från individen och individens rätt till hälsa. Dessutom ska man se till vad en viss individ har för förmågor och hur dessa bäst aktiveras. Det omfattar bland annat att göra kommunikationen med vården enklare, involvera patienten i beslut om till exempel behandling och ge stöd till egenvård. I stort handlar det om att ställa om från ett institutionellt synsätt till ett fokus på personliga förutsättningar.
Framtida prioriteringar för en god och nära vård
1. Rätt kompetens i hälso- och sjukvården
2. Ökad tillgänglighet till vård (närhet, öppettider, digital tillgänglighet ... )
3. Stopp för den ökande psykiska ohälsan
4. Snabbare digitalisering
En av de institutioner som i samarbete med Socialstyrelsen genomför denna omställning är Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO är en statlig myndighet som granskar Sveriges vård och omsorg, och målet med deras arbete är att vi ska ha en vård och omsorg som är säker, lagenlig och av hög kvalitet. I början av december släppte IVO en rapport om hur de framöver ska bidra till den pågående omställningen av svensk hälso- och sjukvård. IVO menar att omställningen har potential att skapa nya möjligheter, men att det även kan uppstå nya risker för patienter och brukare.
”Den påbörjade omställningen till god och nära vård är komplex och omfattande. Det är en förändring av historiska mått, som kommer att ske parallellt med starka påfrestningar på vården gällande bl. a. kompetensförsörjning, demografi och finansiering.”
ur ”Rapport - IVO:s bidrag till omställningen i vården”
Just nu läggs grunden inom våra statliga institutioner för hur denna omställning av vården ska ske. Omställningen kommer att kräva ett nära samarbete mellan ett stort antal aktörer: politiker, utbildningsinstitut, forskare och vårdpersonal måste gemensamt arbeta för en långsiktig förändring. Bland annat kommer det att behövas en anpassning och modernisering av existerande lagar och regler, och personalen inom vård och omsorg kommer att få arbeta med nya rutiner och tillvägagångssätt. Det behövs även en vidareutveckling av den digitala vården, liksom ekonomiska resurser för att genomföra detta.
Adelabladet fortsätter under 2020 att ge våra läsare regelbundna uppdateringar gällande den svenska vårdens framtid.
