Image
Image
Image
Image
Image
Image
Image

Den svenska äldreomsorgen genom tiderna, del 2: Från 1960-talets högkonjunktur till dagens tekniska hjälpmedel

I Sverige lever vi länge – i början av 1970-talet blev vi äldst i världen. Men hur tar vi hand om våra äldre? I förra numret av Adelabladet tittade vi på äldreomsorgen från 1800-talets slut till 1950-talet. Nu följer vi upp med åren mellan 1960-talets högkonjunktur och dagens medicintekniska utveckling. 

1960- och 1970-tal: Välfärdssamhället blomstrar
Efter andra världskriget pekade tillväxten i Sverige rakt uppåt. Välfärdssamhället blomstrade och många fick bättre levnadsstandard. Samtidigt blev andelen äldre allt större. Båda dessa faktorer ledde till en omfattande utbyggnad av den svenska äldreomsorgen och sjukvården. Hemtjänsten växte, men hann inte riktigt ikapp det stora behovet: det gick fortfarande inte att erbjuda vård i hemmet för alla som så önskade. Och även om mycket hade hänt sedan det tidiga 1900-talets fattighem och sjukstugor, var den institutionaliserade långvården fortfarande högst opopulär, med flerbäddsrum och väldigt små möjligheter att påverka villkoren under sina sista levnadsår.

1980-talet: Krav på nytt synsätt i äldreomsorgen
I början av 1980-talet hamnade äldrevården åter i blåsväder, och en stor del av kritiken handlade om bristen på samordning mellan kommun och landsting. Dessutom hade man fått nog av gamla, slitna sjukhem med en passiviserande vård och trånga rum som saknade nödvändiga hjälpmedel. Det var även under det här årtiondet som gapet i Sverige mellan det faktiska behovet av äldreomsorg och våra tillgängliga resurser uppstod – ett gap som fortsätter att vidgas. 

1990-talet: Ädelreformen inför ett helhetsperspektiv
1980-talets diskussioner ledde slutligen 1992 till en av de största socialpolitiska reformerna i Sverige: Ädelreformen. Grunden till Ädelreformen var ett helhetsperspektiv på de äldres tillvaro som täckte både de sociala och medicinska behoven. Reformen innebar att kommunerna fick det samlade ansvaret för såväl äldreomsorgen som den långvariga somatiska vården. Den underströk dessutom den äldre befolkningens rätt till inflytande och stärkte rätten att få bo kvar i det egna hemmet.

2000-talet: Lagstadgad valfrihet och medicinteknisk revolution
Under 2000-talet har olika typer av serviceboenden avvecklats och hemtjänsten har fått mer resurser. Lagen om valfrihetssystem (LOV) som kom 2009 gav äldre mer uttalade rättigheter att påverka sin situation. Dessutom införde LOV ett krav på våra politiska makthavare att löpande kontrollera kvaliteten på äldreomsorgen.
De senaste årtiondenas medicintekniska utveckling har bidragit med hjälpmedel som i praktiken har förändrat vad det innebär att åldras. Syn- och hörselproblem kan i dag lindras eller åtgärdas, vilket betyder att man kan bo kvar hemma och även slipper den sociala isolering som förlusten av ett viktigt sinne kan leda till. Hjälpmedel som säkerhetslarm och hemtjänstkameror ger möjlighet att leva självständigt, men med hjälpen hela tiden nära till hands.

Den svenska äldreomsorgens framtid
Resultatet av välfärdssamhället och bra sjukvård är en allt äldre befolkning. Men redan i dag är personalluckorna inom äldreomsorgen stora, och det finns inga tecken på att detta kommer att vända. Sveriges politiker står med andra ord inför en utmaning vad gäller att trygga den äldre befolkningens välmående.

Öppettider telefon
alla dagar 8-21 och helg 10-21 *

010-16 65 000

Huvudkontor - Solna

Framnäsbacken 4
171 66 Solna

Järfälla kontor

Birgittavägen 3
177 31 Järfälla

Stockholm - Söder kontor

Helsingborgsvägen 10
121 53 Johanneshov

Följ oss i sociala medier

gdpr-flag-2400x1200.png
© Copyright ADELA OMSORG AB 2019.