Image
Image
Image
Image
Image
Image
Image

Telemedicin och e-hälsa ger mer tid för mänsklig kontakt

Vad innebär egentligen e-hälsa, telemedicin och andra nya begrepp som blivit till en viktig del av dagens vård? Och hur kan vi utnyttja dessa hjälpmedel inom äldreomsorgen? 

De nordiska länderna var tidigt bland de mest uppkopplade länderna i världen. Våra glesbygder, med långa avstånd till närmaste vårdinrättning, innebär att uppkoppling är lika med kontakt – och kontakt är lika med trygghet. Även den som bor ensam i en stuga i skogen och av någon anledning inte kan lämna hemmet kan nu snabbt komma i kontakt med myndigheter, vårdinrättningar eller anhöriga. Digitaliseringen gör oss självständigare och ger oss möjlighet att bo kvar hemma även när vi behöver konstant stöd.

Inom äldreomsorgen har digitala hjälpmedel, e-tjänster och telemedicin ibland fått en orättvis stämpel som ett sätt att spara pengar på bekostnad av den mänskliga kontakten. Det är lite som att säga att smarttelefoner, trådlöst internet och datorer i klassrummen är av ondo – allt beror så klart på hur dessa verktyg används. I dag är e-hälsa en naturlig del av vården och de tekniska hjälpmedlen gör administrationen snabbare och effektivare. Det blir alltså mer tid över för patientkontakt.

Vad är vad? Tekniken utvecklas snabbt, vilket även påverkar de begrepp och termer man använder för att beskriva den. Flera av de begrepp som används inom vården i dag inte bara klingar lika, utan ligger dessutom relativt nära varandra i betydelse.

E-hälsa kan kort beskrivas som samlingsbegreppet för vård och stöd på distans – det vill säga informations- och kommunikationsverktyg som används till förebyggande åtgärder, diagnos, behandling och övervakning av patientens hälsa. Begreppet omfattar även digital kommunikation mellan kund och vårdinrättning.

Välfärdsteknologi ligger nära e-hälsa och omfattar teknik som används för att erbjuda människor större trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet, samt även kunskapen om hur denna teknik ska användas. Välfärdsteknologin utnyttjas ofta för att hjälpa människor med en funktionsnedsättning eller inom äldreomsorgen, och kan omfatta till exempel trygghetslarm och nattliga övervakningskameror.

Telemedicin står för tekniska hjälpmedel som möjliggör vård på distans; med hjälp av smarttelefoner, datorer, mätutrustning och andra digitala hjälpmedel kan läkare ge diagnoser, flerdisciplinära vårdteam diskutera behandlingsmetoder eller patienter få rehabilitering på distans.

Tekniken ska inte ersätta läkare, vårdpersonal eller patientträffar: tvärtom, den är ett komplement. Genom att utnyttja och utveckla ny teknik sparas både tid och pengar, vilket betyder att personalen inom till exempel äldreomsorgen kan lägga sin tid där den behövs bättre. Personalbristen är redan ett faktum inom äldreomsorgen, och Sverige kommer att se en snabb ökning av andelen äldre fram till år 2035. Med hjälp av appar och trådlösa kroppssensorer kan nu vården mäta och hålla koll på vår hälsa i förebyggande syfte, och med hjälp av tekniska hjälpmedel kan vi få bo kvar hemma längre.

Tekniska hjälpmedel ger oss större kontroll, vilket ofta kan resultera i färre resor till akuten. Detta sparar både fysisk och psykisk energi inte bara för dig som behöver vård, utan även för dina anhöriga. Koppla upp dig direkt mot en läkare, få hjälp av ett mobilt hembesöksteam som har med sig den vårdutrustning som behövs, eller utrustas med ett trygghetslarm som står i direktkontakt med hemtjänsten. Andra exempel på tekniska hjälpmedel är trygghetslarm med GPS, fjärrstyrningsverktyg och olika typer av anpassade datorer med lättanvända och tydliga bildsystem.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på digitalisering och e-hälsa*. Det betyder att inte bara kommunerna måste satsa på de digitala verktygen, utan även privata vårdföretag behöver hänga med i utvecklingen. I EU finns en strategi på plats sedan 2004 för att hjälpa EU-länderna att införa e-hälsosystem, och flera både nationella och internationella e-hälsoprojekt har genomförts med finansiering från EU-kommissionen.

Adelas verksamhetsledare Cecilia Rydh ser positivt på den tekniska utvecklingen.
“Eftersom bristen på vårdpersonal redan i dag är påtaglig, mycket på grund av politikernas orimliga krav på dem som arbetar inom hemtjänsten, så är en digitalisering inte bara ett nytt alternativt arbetssätt utan faktiskt en nödvändighet”, säger hon.
Hos Adela har man märkt att många av kunderna är öppna för att använda sig av digitala hjälpmedel såsom datorer eller smartphones. Dessutom, påpekar Rydh, är alla som har hemtjänst inte äldre – Adela har flera unga kunder som på grund av sjukdom behöver tillfälligt stöd.

Adelas VD Babak Sarhang håller med. ”Många gånger associeras digital hälsa till någonting negativt som ska ersätta den mänskliga kontakten, men detta är fel”, säger han. ”En viss digitalisering kan tvärtom ha en väldigt positiv påverkan på vården. Med hjälp av digitaliseringen kan vi inte minst höja kvaliteten kring patientsäkerhet i olika aspekter och stärka kommunikationen.” Sarhang påminner om att digitaliseringen, trots alla dess fördelar, aldrig varken kan eller får ersätta den mänskliga kontakten.

* Läs mer om detta i Regeringskansliets och SKL:s gemensamma rapport ”Vision e-hälsa 2025” som finns att ladda ner på SKL:s hemsida

Öppettider telefon
alla dagar 8-21 och helg 10-21 *

010-16 65 000

Huvudkontor - Solna

Framnäsbacken 4
171 66 Solna

Järfälla kontor

Birgittavägen 3
177 31 Järfälla

Stockholm - Söder kontor

Helsingborgsvägen 10
121 53 Johanneshov

Följ oss i sociala medier

gdpr-flag-2400x1200.png
© Copyright ADELA OMSORG AB 2019.